Navigera i EU:s nya batteriförordning: En färdplan för tillverkare

23 aug. 2024

I augusti 2023 trädde EU:s nya batteriförordning i kraft i alla medlemsländer. Förordningen omfattar batteriers hela livscykel och är komplex, vilket gör att dess implementering utgör en utmaning för berörda tillverkare, särskilt eftersom vissa artiklar kräver verifiering av ett anmält organ. Eftersom DEKRA i framtiden kommer att bli ett anmält organ kommer företaget att kunna hjälpa tillverkare att förstå och navigera i förordningen.

Batterier är avgörande för avkarboniseringsprocessen och EU:s övergång till klimatneutralitet senast 2050, vilket motsvarar en ekonomi med nollutsläpp av växthusgaser. Efterfrågan på batterier kommer att öka inom mobilitet, transport, logistik och industriella lösningar, samt inom energisystem och lagringsapplikationer. Även konsumentelektronik, fritidsprodukter och hushållsapparater kommer i allt högre grad att använda batterier. I detta sammanhang är den nya förordningen om batterier och förbrukade batterier (EU) 2023/1542 av stor betydelse. Den nya förordningen ersätter batteridirektivet från 2006 (2006/66/EG) och kompletterar lagstiftningen, särskilt när det gäller avfallshantering. Batteriförordningen är redan i kraft, men vissa krav kommer att träda i kraft under de kommande åren. De nya reglerna syftar till att göra batterier hållbara under hela deras livscykel, från materialanskaffning till insamling, återvinning och återanvändning. De kommer att driva på tillväxten av en konkurrenskraftig och hållbar batteriindustri som kommer att spela en avgörande roll i Europas övergång till ren energi och bränsleoberoende. Batteritillverkare som är informerade om de nya reglerna och har en klar uppfattning om de artiklar som berör dem kan hantera de nödvändiga processerna och certifieringarna på ett smidigare och mer kostnadseffektivt sätt.

Hela livscykeln

Den nya förordningen omfattar alla batterityper och användningsområden, oavsett om det gäller bärbara eller industriella batterier, batterier för elfordon (EV), batterier för lätta transportmedel (LMT) eller start-, belysnings- och tändningsbatterier (SLI).
Det kommer att säkerställa att batterier i framtiden har ett lågt koldioxidavtryck, använder minimalt med skadliga ämnen, behöver mindre råvaror från länder utanför EU och att de i hög grad samlas in, återanvänds och återvinns i Europa. Förordningen fokuserar på fem ämnesområden:
  • Hållbarhet och säkerhet i termer av koldioxidavtryck, begränsningar av farliga ämnen (kvicksilver, kadmium och bly) och mål för andelen återvunnet material.
  • Leveranskedjehantering inklusive krav på tillbörlig aktsamhet.
  • Den nya förordningen inför krav på märkning och offentligt tillgänglig information. Ett individuellt digitalt batteripass kommer att krävas för alla batterier för lätta transportmedel, industribatterier över 2 kWh och EV-batterier som släpps ut på marknaden eller tas i bruk. Detta ska öka transparensen längs leverans- och värdekedjorna för alla intressenter och underlätta utbytet av information om varje batteriprover. Passet innehåller information om batterimodellen, det specifika batteriet och dess användning. Alla batterier måste ha etiketter och QR-koder som anger deras kapacitet, prestanda, hållbarhet och kemiska sammansättning, samt visa symbolen för ”separat insamling”. Passet kommer att börja gälla den 18 februari 2027, och det är batteritillverkarnas ansvar att ordna med batteripasset. Dessutom måste tillverkarna kontrollera om deras märkning uppfyller kraven för produktpasset. I framtiden måste de vara CE-märkta för att visa att de uppfyller de hälso-, säkerhets- och miljöskyddsstandarder som gäller i EU.
  • Artiklarna om batteriers andra liv är särskilt relevanta för reparatörer, återtillverkare och operatörer inom andra liv.
  • När det gäller återvinning och hantering av uttjänta batterier syftar EU:s nya batteriförordning till att säkerställa att batterier återvinns separat och med hög kvalitet, och därför införs skyldigheter för slutanvändarna.

Ingen certifiering utan ett anmält organ

Hittills är det begripligt. För många krav kan batteritillverkare välja mellan att göra en egendeklaration eller att genomgå en verifiering av ett så kallat anmält organ. Kraven på koldioxidavtryck (art. 7), återvinning (art. 8) och due diligence-processer (art. 48–51) måste dock genomgå tredjepartsverifiering (från och med 2025 för elfordon och från och med 2026 och 2028 för alla andra tillämpningar) av anmälda organ. Dessa obligatoriska tredjepartsrevisioner och verifieringar kombinerar organisatoriska och produktrelaterade krav, såsom:
  • Tolkning av regler, workshop, seminarium
  • Batterisäkerhet, prestanda, hållbarhetstestning och certifiering
  • Utvärdering av batteriets borttagbarhet och utbytbarhet
  • Utvärdering av märkning och etikettering av batterier
  • Utvärdering av batteripassets överensstämmelse
  • Inspektioner och revisioner av batteritillverkningsprocessen
  • Testning och utvärdering av ämnesbegränsningar
  • EMC, anslutningsbarhet, mekanik, kemi, cybersäkerhet
  • Utvärdering av batteriets hälsotillstånd (under driftsfasen)
Men vad är egentligen ett anmält organ? Anmälda organ är organisationer som godkänts av sina EU-medlemsstater för att utvärdera specifika produkters överensstämmelse. DEKRA har redan stor erfarenhet som anmält organ för många EU-direktiv. För att hjälpa företag att navigera i dessa komplexa regleringsutmaningar och för att tillhandahålla verifierings- och bedömningstjänster relaterade till alla obligatoriska krav för att uppfylla alla skyldigheter i EU:s batteriförordning planerar DEKRA att bli ett anmält organ inom batteriområdet så snart anmälningsmyndigheterna har fastställt sina processer och krav.
Batteritillverkare och återförsäljare drar redan idag nytta av DEKRAs expertkunskap, omfattande globala nätverk av batteritestlaboratorier, batteriexperter och regelverksspecialister. DEKRA erbjuder bland annat batteritestning under forsknings- och utvecklingsfaser eller tillverkningsfaser, verifiering av livscykelanalyser (LCA) eller riskhantering i leveranskedjan (andrapartsaudit).

Nedräkningen har börjat

Den nya EU-batteriförordningen har nu trätt i kraft. Godkännandeprocesserna för de anmälda organen pågår fortfarande. Från och med 2025 blir det allvar för de berörda batteritillverkarna när genomförandefasen för de nya bestämmelserna inleds. År 2025 kommer verifiering av en tredje part att krävas, och 2027 kommer ett unikt batteripass att införas. År 2028 kommer förordningen att införa ett tröskelvärde för koldioxidavtryck och kräva rapportering om inköp av kritiska mineraler. Litiumbaserade batterier måste uppnå en återvinningsgrad på minst 70 procent senast 2030. Och senast 2031 kommer förordningen att fastställa minimimål för återvunnet innehåll på 85 procent för bly, 16 procent för kobolt och 6 procent för både litium och nickel. DEKRA råder alla som berörs av den nya EU-batteriförordningen att inte slösa tid.