EU:s nya batteriförordning – vad du behöver veta som tillverkare
Författaren: Andreas Ellhar
I augusti 2023 trädde den nya batteriförordningen i kraft för EU:s alla medlemsländer.
Förordningen är komplex och täcker batteriers hela livscykel, vilket innebär en utmaning för berörda tillverkare, särskilt då vissa avsnitt kräver tredjepartsverifiering av ett anmält organ. DEKRA kommer framöver, som anmält organ, kunna hjälpa tillverkare att förstå och navigera genom batteridirektivet.
Batterier är avgörande för att minska koldioxidutsläppen och EU:s omställning mot klimatneutralitet till 2050, vilket innebär en ekonomi med netto-noll växthusgasutsläpp. Efterfrågan på litiumbatterier kommer att öka inom områden som transport, logistik och industriella lösningar, samt i applikationer för energiförsörjning och lagring. Även konsumentelektronik kommer i allt större utsträckning att använda batterier. I detta sammanhang är den nya batteri- och avfallsbatteriförordningen (EU) 2023/1542 av stor betydelse.
Den nya förordningen ersätter batteridirektivet från 2006 (2006/66/EG) och kompletterar lagstiftningen, särskilt när det gäller avfallshantering. Batteriförordningen har redan trätt i kraft, även om vissa krav kommer att gälla först under de kommande åren. De nya reglerna syftar till att göra batterier hållbara genom hela deras livscykel, från materialutvinning och insamling, till återvinning och återanvändning. De kommer att främja tillväxten av en konkurrenskraftig och hållbar batteriindustri vilket spelar en avgörande roll i Europas omställning mot ren energi och bränsleoberoende. Batteritillverkare som är väl insatta i de nya reglerna och har en tydlig bild av de punkter som påverkar dem, kan navigera genom nödvändiga processer och certifieringar på ett smidigare och mer kostnadseffektivt sätt.
Hela livscykeln täcks in
Den nya förordningen omfattar alla typer av batterier och applikationer, oavsett om det gäller bärbara eller industriella batterier, batterier för elfordon och lätta transportmedel, eller start-, belysnings- och tändbatterier.
I framtiden kommer batterier att ha ett lågt koldioxidavtryck, använda minimalt med skadliga ämnen, kräva färre råvaror från länder utanför EU – och samlas in, återanvändas och återvinnas i hög grad inom Europa.
Förordningen fokuserar på fem områden:
1. Hållbarhet och säkerhet i termer av koldioxidavtryck, begränsningar för farliga ämnen (kvicksilver, kadmium och bly) och mål för återvunnet materialinnehåll.
2. Leverantörskedjehantering, inklusive krav på ”due diligence”.
3. Den nya förordningen inför krav på märkning och offentligt tillgänglig information. Ett digitalt batteripass kommer att krävas för alla batterier till lätta transportmedel, industriella batterier över 2 kWh och EV-batterier som lanseras på marknaden eller tas i bruk. Detta ska förbättra transparensen längs leverans- och värdekedjor för alla intressenter och underlätta informationsutbyte för varje batterimodell. Passet innehåller information om batterimodellen, det specifika batteriet och dess användning. Alla batterier måste ha etiketter och QR-koder som visar deras kapacitet, prestanda, hållbarhet och kemiska sammansättning, samt symbolen för "separat insamling". Detta pass kommer att införas den 18 februari 2027, och det är batteritillverkarnas ansvar att ordna det. Tillverkarna måste också säkerställa att deras märkning uppfyller kraven för produktpasset. I framtiden behöver batterierna vara "CE"-märkta för att visa att de uppfyller hälso-, säkerhets- och miljöskyddsstandarder som är tillämpliga inom EU.
4. Avsnitt om batteriers andra livslängd är särskilt relevanta för reparatörer, renoverare och aktörer inom batteriåteranvändning.
5. När det gäller återvinning och hantering av uttjänta batterier syftar den nya EU-batteriförordningen till att säkerställa att batterier är föremål för separat, högkvalitativ återvinning och ålägger därför slutanvändare skyldigheter.
Ingen certifiering utan ett anmält organ
Batteritillverkare kan välja att göra en egendeklaration eller genomgå en verifiering av ett så kallat anmält organ. Kraven för koldioxidavtryck (kapitel 7), återvinning (kapitel 8) och due diligence-processer (kapitel 48–51) måste dock genomgå tredjepartsverifiering (från 2025 för EV-batterier, med andra applikationer som följer 2026 och 2028) av anmälda organ.
Dessa obligatoriska tredjepartsgranskningar och verifieringsaktiviteter kombinerar organisatoriska och produktrelaterade krav som:
- Tolkning av förordningen, workshop, seminarium.
- Batterisäkerhet, prestanda, hållbarhetstestning och certifiering.
- Utvärdering av batteriets demonterings- och utbytesmöjlighet.
- Utvärdering av batterimärkning.
- Utvärdering av batteripassets efterlevnad.
- Inspektioner och revisioner av batteritillverkningsprocesser.
- Testning och utvärdering av ämnesrestriktioner.
- EMC, anslutning, mekaniska, kemiska, cybersäkerhetsbedömningar.
- Utvärdering av batteriets hälsotillstånd under drift.
Vad innebär då ett anmält organ? Anmälda organ är organisationer som godkänts av sina EU-medlemsstater för att bedöma överensstämmelsen hos specifika produkter. DEKRA har redan omfattande erfarenhet som ett anmält organ för många EU-direktiv. För att hjälpa företag att navigera dessa komplexa regelutmaningar och för att tillhandahålla verifierings- och bedömningstjänster relaterade till alla obligatoriska krav för att uppfylla skyldigheterna i EU:s batteriförordning, planerar DEKRA att bli ett anmält organ inom batteriområdet så snart anmälande myndigheter har fastställt sina processer och krav.
Batteritillverkare och handlare drar redan idag nytta av DEKRA:s expertkunskap, omfattande globala nätverk av batteritestningslaboratorier och batteriexperter. Bland annat erbjuder DEKRA batteritestning under forsknings- och utvecklings- eller tillverkningsfaser, verifiering av livscykelanalys (LCA), eller riskhantering av leverantörskedjan (andrapartsrevisioner).
Nedräkningen har börjat
Den nya EU-batteriförordningen har redan trätt i kraft. Godkännandeprocesserna för de anmälda organen pågår. Från 2025 blir det allvar för berörda batteritillverkare när implementeringsfasen för de nya reglerna påbörjas. Till 2025 kommer tredjepartsverifiering att krävas, och 2027 kommer ett unikt batteripass att införas. Senast 2028 kommer förordningen att införa ett tröskelvärde för koldioxidavtryck och kräva rapportering om utvinning av kritiska mineraler. Litiumbaserade batterier måste uppnå en minsta återvinningseffektivitet på 70 procent till 2030. Till 2031 kommer förordningen att fastställa minimimål för andelen återvunnet innehåll, med 85 procent för bly, 16 procent för kobolt och 6 procent för både litium och nickel.