Så säker är en elbil i praktiken
Elbilarna blir allt fler, samtidigt undrar en del över säkerheten. Är elbilar krocksäkra? Och hur ser det ut med brandrisken i batterierna? Flertalet oberoende tester visar att elbilar är minst lika krocksäkra som förbränningsbilar. Och när det gäller brandsäkerhet presterar elbilar till och med bättre än bensin- och dieselbilar.
Fordonssäkerhet handlar i grunden om fordonet, vägen och föraren. Samtliga tre faktorer behöver samverka för att säkerheten i trafiken ska kunna garanteras. När det gäller den tekniska utvecklingen för personbilar har det skett enorma framsteg under det senaste decenniet. Krocksäkerheten, eller den passiva säkerheten, har förbättrats bland annat genom användningen av deformationszoner som effektivt absorberar krafterna vid en kollision, samtidigt som skadorna i bilens kupéutrymme minimeras.
Även den aktiva säkerheten har förbättrats markant, vilket innebär att förhindra att en olycka inträffar. Antisladdsystem, som ESC eller ESP, och låsningsfria bromsar, ABS, är i princip standard på alla nya bilar som säljs idag i Sverige. I kombination med tekniska lösningar som krockkuddar har risken att dödas i en modern bil vid kollision minskat med hela 90 procent jämfört med en bil från tidigt 80-tal. Risken att bli invalidiserad har likaså minskat med 25 procent, enligt statistik från svenska försäkringsbolag.
Krocksäkerhet likvärdig med konventionella bilar
Kollisonstester utförda av DEKRA och Euro NCAP visar på att elbilar håller likvärdig krocksäkerhetsstandard som konventionella förbränningsbilar. 2019 genomförde DEKRA en serie krocktester med två olika elbilsmodeller, Renault Zoe och Nissan Leaf, vilka visade på att bilarna fick liknande skador som förbränningsbilar vid samma typ av tester. Även om elbilarnas batterier deformerades vid krocktesterna började de inte brinna, framförallt genom att bilarnas högspänningssystem automatiskt kopplades ur.
En annan viktig aspekt när det gäller säkerheten på vägen är hur benägen en bil är att välta vid exempelvis en undanmanöver. Tyngdpunktsfördelningen hos en elbil skiljer sig markant mot en bil med förbränningsmotor genom att batteripacken är placerade i botten, centrerade på bilens chassi. Konstruktionen, tillsammans med den högre vikten som batterierna bidrar till, gör att en elbil överlag är stabilare om föraren behöver göra en hastig sväng eller inbromsning.
Avancerade batteriskydd ökar brandsäkerheten
En modern elbil laddas aldrig till 100 procent, dessutom laddas den med reducerad hastighet när batteriet närmar sig full nivå. Elbilars inbyggda system är i grunden mycket säkra och de stora riskerna är oftast kopplade till yttre faktorer. För att minimera risken för brand är därför den enskilt viktigaste åtgärden för en elbilsägare att låta installera en laddbox.
Bland många nya elbilar är batteriet skyddat i en stötsäker box, eller ram, som ska förhindra att batteriet skadas eller fattar eld vid en eventuell olycka. Då litiumjonbatterier är känsliga för stora temperaturvariationer, och särskilt vid laddning, har många moderna elbilar idag även inbyggda temperaturregleringssystem, ofta med vätskekylda kanaler. Det gör att batteriet kan hålla en optimal temperatur vid användning, laddning och lagring.
I en elbil är batteriet anslutet till elmotorn via en säker kontakt som kopplas till och från via en säkring fäst vid batteriboxen. Denna säkring, eller ”pyrofuse”, hjälper till att isolera batteriboxen från resterande del av bilen vid en störning. Vid exempelvis en fordonskollision skjuter säkringen ut kabelanslutningen till högspänningsbatteriet med hjälp av en miniexplosion, vilket omedelbart stänger av strömcirkulationen till bilen. På så sätt elimineras också risken för elektriska stötar eller brand vid ett eventuellt räddningsarbete.
Batteribrand vid ”termisk rusning”
När det gäller brandincidenter hos förbränningsbilar, och framförallt bensinbilar, startar de nästan omedelbart och sprider sig snabbt. För bränder i elbilar tar det vanligtvis lite tid att uppnå den värme som krävs för att litiumjonbatteriet ska fatta eld.
Om batteriet i en elbil upphettas av en omgivande brand finns risk att ”termisk rusning” uppstår, vilket innebär att temperaturen i batteriets celler ökar okontrollerat. Det i sin tur skapar en kedjereaktion mellan battericellerna där en stor mängd energi frigörs, vilket kan leda till att batteriet börjar brinna. Det är däremot ovanligt att en termisk rusning sker i ett elbilsbatteri eftersom det kräver en mekanisk påverkan, eller långvarig yttre brand.
De gaser som bildas vid brand i ett litiumjonbatteri är framförallt kolmonoxid och koldioxid, samma typer av gaser som förekommer i avgaser från konventionella förbränningsbilar. Det bildas även giftig vätefluorid, men på en begränsad nivå. För räddningspersonal är det dock en viktig arbetsmiljöfråga eftersom arbetssätt och släckmetoder skiljer sig åt beroende på om det är en fossilbil eller elbil som behöver hanteras vid en olycka.
Hur vanligt är det med bränder i elbilar?
2022 brann totalt drygt 3 400 personbilar i Sverige, enligt ”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap”, MSB. Enbart 23 av dessa fordon var elbilar eller laddhybrider.
Av alla eldrivna fordon registrerade i Sverige var det under förra året cirka 0,04 procent som brann, jämfört med cirka 0,08 procent av alla bilar med förbränningsmotor. Statistiskt sett är det med andra ord ungefär hälften så liten risk att drabbas av brand i en laddbar bil än i en bil med förbränningsmotor.